Prova sikfiske på isen

Isfiske efter silverblank sik byr på flera utmaningar, men löser du kodene kan det vara spännande och hektiska tider i vente.

Sik er spännande att fiska efter på isen. Om sommaren kan siken ofta gå pelagisk och langt ute, och med sin lilla munn är den for mange sportsfiskere därför vrien både å nå ut til och kroke. Däremot har man vegetabiliserats av att röra sig på och utrustad med smått och fristende fiskeredskap är oddsen kraftigt förbättrat. Sik är sprek sportfisk, kan uppnå fin storlek, den är god matfisk och är en utbredd art i vann, innsjøer och elver runt omkring i landet. Sik är också stimfisk, så finner du fisken kan fangsten bli god.

Siken är en artig vinterfisk å jakte på.

Finn fisken

Siken är en utrettelig vandrer och ser alltid ut till att vara på vei et sted. Med andre ord er det en utmaning å finne den. Det första man därför bör använda tiden på er å resonnere seg fram till hvor i vannet siken finnes och dermed hvor man bör använda energi på å bore skrovet. Det är inte alltid en enkel uppgift eftersom siken kan upptre mycket forskjellig från vann till vann. Därmed är lokalkunnskap en viktig faktor. Till exempel på ett känt sikvann som Jarenvannet på Hadeland tas många i vasspestområdena, där man fiskar mellan vasspesten och iskanten, ofta på den första stålisen. Man bör ha de rette forbindelsene för att veta om sådana platser. Alltså kan det vara avgörande att snappa upp tips från lokalkände eller andra isfiskare om förhållanden i vannet. Likevel finnes några småtriks för att lete upp siken. På senvinteren är grunden områden med mudderbunn stället för att försöka. När sollyset slipper mer genom ären våkner insekter till liv och lokker siken inn. Också det att fiska i grundområden eller uppunder har generellt sett mer fisk än andra platser i vannet. På grund och ned till en brand för sexmätare är första valget. På djupare vatten bör man vara tilbøyelig för att fiska högre i vannet eftersom ofta går pelagisk. Under kikkfiske har jeg vid flera anledningar observerat sik tett uppunder pilkehullet selv der djupn har varit tosifret. Virka dock grunden och de högre vattenlag fisketomme bör du avfiske djupare vatten. Närmare in- och utos och i trange sund vill ofta strömninger skapa sirkulation och högre vattentemperatur, och ha ett bra näringstilbud som lokker sik. Utenfor odder och rundt øyer, andra platser kommer innom på sina vandringer, och är goda fiskeplatser.

Fôring

En annan taktikk är å la siken finne deg, eller rettere sagt bruke för som slips ned i pilkehullet och sedan vente på at fisken ska innfinna seg. Det är viktigt att säga att man inte äter sig med förrän och blir svår att få på kroken. Fôringen ska mer vara en appetittvekker som sørger för att när redskapen din eldar ned så uppfattas den som huvudretten och biter på.

Till sik är enkel lösfôring med uppkuttet mark eller frossen fjærmygg, som kan köpas i akvariebutiker, effektivt. Maggot kan också utnyttjas, men kan under trege dagar ha en tendens till att mette för mye. På grunt och stilla vann kan man gjerne strø en liten handfull ned i ett eller flera hull innefor et lite areal, eftersom fôret inte blir dratt av plats av strömninger eller sprer seg for mye. På det här sättet kan man också göra tydliga duftspor till längre unna fôringsplassen.

Lösfôring är effektivt.

I store och uoversiktlige vann, eller i elver, kan det vara förnuftigt med mer utpreget fôring. I dag finnes ferdige fôrposer som tilsettes kun vann och noe av agnet du skal fiske med. Fôret är mycket finmalt och i grunden inte särskilt till mat för fisken, men det lokker på grund av stark lukt. Fjærmygg, som är vanlig att tilsette fôret til sikfiske, köpas i frosne platter. En tallrik frossen fjærmygg är nok till ca. 1 kg fôr.

Det kan vara nyttigt att använda en fôringsboks, eller sweemfeeder, en sådan meitefiskare som använder sig av målrettet för sommaren. Som modeller finns. Vid att använda fôringsboks vill du genom en låre box til bunnen för att slippa ut fôret, undvika att strömmen tar i fôret och frakta det till andra platser, eller att det på djupt vatten sprids ut över och stort område utanför hullets omkrets. En lukket fôringsboks med lokk og åpningsmekanisme beregnet for isfiske er et godt valg til detta fisket.

Fôrboks med frosne fjærmygglarver.

Smått og godt

En viktig faktor för fangst är slags redskap fiskes med. Eftersom siken inte är av de grådigste fiskarna under isen, bör du tänka utrustning och små kroker. Her må det tas i betraktning att siken har liten munn och också brödfôr seg av ørsmå organismer och insekter. Det fordrer et lite, men samtidigt lokkende redskap.

Siken har en liten munn.

Personlig är en mormyshska förstavalget. Mormyshkaens storlek och form avhenger av dypet det ska fiskas på, storleken på fisken och ”dagshumøret” dens. Et gott start är en mormyshka på ca. 5 mm, en storlek som är egen ned till djup på 4-5 meter. För småvokst sik eller på trege dagar bör man försöka mindre størrelser. På djupare vatten och efter större fisk vil en mormyshka mellan 5 och 10 mm kunna vara det riktiga valget. På djup över 5 meter bör mormyshkaer av wolfram prioriteter. Wolfram-mormyshkaen är svår att forma och resultatet är oftest en unik enkel dråpeform. Ulempen er at den inte får samma forførende gange i vannet som en mormyshka med flat bunn, och fordrer derfor noe mer aktiv bruk av pilkestikka. Fordelen är att man uppnår mycket god kontakt med ett litet lokkeredskap själv på betydande dyp. På grunt vann bör man inte överdriva rörelsen och undvika "å bråke" för mye med mormyshkaen. En mormyshka med flat bunn vil ändå göra små utslag, som ofta är nok til att siken lar seg lokke.

Mormyshka är förstavalget til sik.

Välj ett annat frågor. Personlig har jag fått mye sik på olika rödfarger, men också svart, kobber, silver och gull har gitt fina fangster. Men det är nog så viktigt att göra ett färgval ut i från lysförhållandena under isen, där snödekt är starkare kontraster i betraktning att siken har undersidan av grådekt är som bakgrund, medan det under blankt kan utnyttjas mer förgyllda och klara färger. Mormyshkaer med ögonen kan under vissa forhold se ut til å fiske bedre enn de uten.

Mormyshka med grelle färger och ögon.

Et godt alternativ til mormyshka kan vara att använda en krok med skarp spiss i ca. storlek 10-14, beroende av potentiell storlek på sidan. Over krokøyet klemmes så et lite större splitthagl fast. Blykula bör monteres slik at kroken peker lite nedover i vannet. Da får man en fin kroking i övermunnen på siken. Att säga att de reagerar positivt på en grå tonvikelse är känd bland annat från det kallade sprælfiska i Glomma vid Alvdal och Tynset. Sök även små sökker med genomgående skrov. Kroken vill nå henge mer rätt under søkket, men både runde och dråpeformede søkker vil gi små, men olika utslag i vannet. Oberoende av metoden bör beaktas til att det bör fiskas med en tynn sene vektlegges. Det bidrar till att öka känsligheten för magneten, och avslöjare på så sätt försiktiga nappar ännu bättre. Också om det skulle gå på stor fisk som måste köras, är det en fördel med god følsomhet genom ei tynn sene. På vårisen kan också fiska med mormyskha och en uppenbarelse vara effektivt på lite djupare vatten.

En upphengerflue kan vara det lilla extra.

En mormyshka kan också festas i fortommen til en blink eller blink i en fortom under en pimpel der lyskroken är avlägsnat.

Nappindikator

För att registrera små och försiktiga siknappar bör nappindikatorn anpassas till vikten av mormyshkaen eller redskap som används. En mormyshkastikke för sikfiske bör därför ha justerbar nappindikator ettersom vektforskjellen kan göra utslag på følsomheten. Et alternativ är att ha sticker med olika stivheter i nappindikatorn anpassad till tyngden på redskap som används. Øyet på indikatoren ska vara lett, men såpass stort att det inte fryser igjen.

Nappindikator med stort ögon.

Agn

Levende maggot och fjærmygglarver är gode agn. En mormyshka agnet med en röd och en hvit maggot har ofta gitt uttelling. Maggot festes vid å stikke krokspissen inn mellan de to små prikkene i den butte enden av larven och ut igjen. Dette for å förhindra at magotten punkteres. Fjærmygglarver festes ved at kroken stikkes inn lite bak hodet och så träs framover til spissen nesten stikker ut genom larvens förpart. Redskapen får därmed en hale av fjærmygg som blafrer i vannet.

Fjærmygglarver och maggot.

Biter av mark är annat agn som lager mye liv till att börja med, och som lukter styrka, och kan vara mycket effektivt till sikfiske. Biter av mark festes på kroken som fjærmygglarver. En annan erfarenhet, er at rognkorn från exempel røye eller ørret som festes på kroken har gitt god uttelling på platser sik har kommet inn för å meske seg med rogn. Altså kan det vara lurt att spara på eventuell rogn från en annan fisk.

Sik(re) tipsar

• Sikfiske är mycket følsom, så var noggrann med att rensa hullet för är och sørpe för bästa möjliga kontakt med mormyshka och agn, och for lettere att registrera napp.
• Fjern snö, slaps och är rundt hullet då sena låt henger seg upp i detta.
• Eventuell fôring bör starta strax du ankommer fiskeplassen, slik at fôret får tid til å lokke inn fisk. Har du möjlighet för att starta kvällen i forveien kan det morgonen vara mycket bitevillig fisk under hullet.
• Kikkfiske kan vara effektivt på grund av områden eller om fisken går högt i vannet, och kan hjälpa dig med att upptäcka fisk, registrera småbitar och sätta tillslag i rätt ögonblick.
• Vær kjapp med å få redskapen i vannet igjen etter fiskefangst, slik at stimen holdes aktiv. Ofta kan du uppleva en hektisk halvtid, efterfulgt av en och annan fisk som ofta är svår att få. Bytt da skrovet.
• Stabilt høytrykk eller fra lav- til høytrykk gir generellt mer aktivitet.
• Om morgonen och i en period om eftermiddagen är bittet ofta mest intensivt.

Var aktiv när stimulansen är på plats.