Ørretjakt i Finnemarka

I skogsområdena nord och öster för Drammenselva finns många vatten. Jag har flera av dessa simbassängar och pratar som inbyr till spännande fiske.

Det var min tredje tur hit, og nå skulle kilosørreten til pers. Med början från Kanada på Liersiden syklet jag mot Finnemarka Naturreservat. Etter drøye to kilometer på blåmerket sti var jeg ved Bjelketjern. Tjernet lå blankt och inte et vak var å se. Det virket inte som tjernets ørreter var villig till att avslöre en enda standplass for en fremmed. Det var bara å iverksette systematisk avfiskning av tjernets bredder. Efter en times fiske hadde jeg fortfarande inte haft et napp eller satt ett enda vak, något som var lite foruroligende. Den lite ekle känslan av att miste troen, och något av den skjøre självtilliten man har byggt upp under några få resor fiskeuker, är ingen god upplevelse när man fiskar i ett nytt och ukjent vann. Omsider ble det lite vind på vannoverflaten och skylaget började med att prata upp. Mer skulle det inte til før turens första vak öppenbarte seg på andra sidan. Snart vaket det på min sida också, och denna var inom kasten.

Det tog inte lång tid innan turens första sprellet i myra, en steg ørret på drøye fire hekto. Det var start jag trengte. Och det ble inte den siste, för efter en hektisk fiskedag var det bara att konstatera att bittet verkligen hade tatt seg upp, och att både stang och snabbbrems hade fått kört seg. Fler fina fiskare hade hamnat på land.

Men så var det denna kilosfisken da...

Neste dag forflyttet jeg meg til De Pene Tjerna, som verkligen levde upp til namna. Hennes var det idylliska och følelsen av lavfjellsfiske kom sigende.

Været hade blivit strålende med sol och nästan skyfri himmel, något som hade satt explosiv fart i insektlivet. Och det var särskilt små døgnfluer som kläddes och drev i hopetall viljelöst utöver vannet och ble attacket av glupsk ørret genom reale sprutvak. Av vakene å bedømme virket det som om de större ørretene hade fått ögonen upp för vad som flöt över hodet på dem.

Efter en utdelning runtom i flera småvann stod jag foran och lite inbydande tjern där särskilt en örret utmärkt seg, men inte på grund av sprutvakene. De andra ørreter vaket höglytt midt på vannet och tydlig jaktet døgnfluer, uppehåll denna seg i ei lita vik och vaket mer försiktig. Det är ändå inte möjligt att gömma en egen storlek. Ørreten virket sulten og gapte over hva som kom driven dens vei. Fler gånger sattes den en tydlig plog och nästan visade ryggfinnen där den sakte saumfarte bredden bortetter.

Därmed var jakten i gänget, en krävande jakt, för då jag efter lång tids smyging slutligen var i kastposition i vika var fisken typiskt nok på väg mot det jag kom från. Trolig hade upptäckt mig, och jag fick en liten psykisk knekk. Lyspunktet var at ørreten nå befant seg enda närmare land, der den ryddet unna alla insekter i dens vei och målbevisst saumfarte bredden bortetter. Ulempen var att den svømte bort från mig, för det är konstant på efterskottet är inte ett gott startpunkt för att överlista en redan sky och försiktig ørret. Fremfor seg hadde ørreten ei lita vik å ta seg rundt. Var jeg rask skulle det være mulig å komma den i köpet. Jag tog sats, utan tvekan in i skogen, vinklet sedan under den vänstra, runda vika utanför synfält och kom i position på andra sidan. Med harehjerte och smak av melkesyre tittet jeg frem bak ei diger furu, spent på hvor min rival befant seg. Det gick ett minut och ingen vak var å se. Hade den upptäckt mig något i gänget? Men så var den der igjen, och snart enda en gång, och den svømte mig i mot helt inne i landet och helt uppe i vannoverflaten.

Da fisken var 20 meter unna lempet jeg ut kun ei lita marktugge. Ørretens nästa vak var bara 10 meter unna och nå gjaldt det att göra något riktigt. Raskt, men försiktigt ble stangtuppen løftet slik at den lille, lette marken på bunnen steg lite i vannet innan den fick dale igjen. Forhåpentligvis ville ørreten få marken dalende rett foran snuten i det den passerte. Det var olidligt långa och spännande sekunder där ingen ting skedde, men brått bevret det i sena. Et tungt tilslag fulgte, efterfulgt av en durabel tyngde och motstånd, der antakelsen om att detta var en grov ørret viste sig att vara spot on.

Efter en formidabel kamp bland kvist, kjerr och lumsk myrtorv kunne håven løfte opp en bronsefarget kruttpaket. Konturene gjennom håvnettet konstaterte att detta var kjøttvekt over den magiske kilosgrensa. Turen var reddet, och vel så det.

Så var det stille på bittfronten en lång stund, och jeg bytte därför til et lett slukfiske. En Møreungen i kobber og rødt fick det ærefulle uppdraget med å gi meg nok en stor ørret. Och den levererade, för på det tredje kastet dunket det til i stanga, och en ny svåring var på. Efter en lång och intensiv kamp kunde nog en flott kilosörret landes.

Og godt var det på denne hamnen på land, för tiden senare drev ravnsvar skyer inn fra sør, innesluten lyn och torden som pøste ned tonnevis med vann kommende døgn. Resultatet av rotbløyta var ett landskap inntullet i sockerspinn och sikt på någon få meter. Bittet var och ble totalt frånvarande resten av turen.

Finnemarka

Finnemarka innehar vann upp mot 650 meter över havet. Vegetationen varierar, men i de höga områdena dominerar fururabber, lyng och myrer, som tillsammans ger intryck av att man är högre än man faktiskt är. Terrenget är varierat och köpt. Speciell nordre del är speciell naturskön, med typiska tiurfuruer, gamle furugadder, myrer, lyng och koller med utsyn. Finnemarka barskogvernområde ligger her med 20.000 dekar vernet skog. Det høyeste punktet er Breiliflaka (702 moh.), nord i Finnemarka.

Vilt og vackert i Finnemarka.

Många delar av marka har gott utbygd skogsbilveinett, som gjør sykkel godt egnet för att komma in på en snabb och mindre slitsom metod. Med cykel blir det också långt större om tidsperspektivet är en faktor. Fler ställen är tillvägagångssätt för många fiskevatten och kort avstånd mellan vatten, som möjligt och varierad fisk.

Det är möjlighet för fina fiskeupplevelser i de flesta vatten och tjern.

Fisketid och fiskebestand

Den bästa tiden för ørretfiske är från sista hälften av maj och till början av juli, och från augusti och utöver. Från slutet av maj och några veckor är den intensiva vakaktiviteten på godværsdager där fjærmygg, myrdøgnfluer, flyvemaur, vulgataklekkinger och vårfluer är arkitekten bak de största vakorgiene. Det finnes massevis av fine myrtorver for fluefiskeren, eller mer bortgjemte och trange skogstjern om man vill prova sig med sluk, spinner eller mark.

Första hälften av juni är i allmänhet den bästa fiskeperioden.

Fiskefilen är allmänt god med vanlig markastorlek på ca. 300 gram och opp til kilosfisker och vel så det i enskilda vann. Forholdene är goda efter mångaårig kalkning, speciellt i nordområdena. Mest vanlig är ørret og abbor, men också sik finnes i enskilda större vann.

Fin ørret opp mot en kilo är fullt möjlig å få.

DOFA (Drammen og Omland fiskeadministrasjon) är den största erbjudandena med sina mer än 60 fiskevann. Vill du utforska större delar av markdistributören Finnemarka Utmarksråd ett gemensamt fiskekort för hela Finnemarka, som ger möjligheter att fiska på två olika fiskekortområden. Med felleskortet har du 170 fiskbare vann, tjern och småelver å försöke deg i.

Område

Finnemarka är et skogsområde på ca. 430 kvadratkilometer r med läge i Viken fylke, och har fått sitt namn efter skogfinnene som slo sig ned i området rundt Glitre på midten av 1600-tallet. Området är avgrenset av Tyrifjorden i nord, Lierdalen i öst och Drammenselva i väst och syd. Den sydöstra delen av Finnemarka kallar gärna Drammensmarka.

Det är nok av fiskemöjligheter.

Fiskekort

Fiskekort köpas enklaste genom Inatur.no med sökord Finnemarka. Fiskekort och kart är ellers tillgängliga i affärsverksamhet, kiosker och bensinstationer i området rundt Finnemarka.

Noen gode fiskevann

Gudbrandstjern, Sandvatna, De Pene Tjerna (søndre, midtre, nordre), Bjelketjern, Ormtjern, Lårvika och Tretjerna.

De Pene Tjerna huser mye fin ørret.

Atkomst

E18 från Oslo eller från Kristiansand mot Lier og Drammen. E134 från Kongsberg, och riksvei 35 från Hønefoss. Fra Lier kan du komma inn i Finnemarka fra Kanada, Oddeval och fra Eiksetra eller Solvang nær Egge. Ved Drammen er Landfalltjern, Kjøsterudjuvet og Solbergelva aktuella startplatser. Fra Krokstadelva/Steinset via Årbogen kan du köra inn till Steindammen vid Ulevann. Ved Åmot kan du betala bompenger och köra till Jøssjø. Parkering före butik Vindsjø. Ved Frydenberg nord for Vikersund finnes bomvei mot Djupengrop.

Kanada är ett startpunkt för turer i Finnemarka.