Så här hittar du ditt eget drömvann!

För en ørretfisker kan vinteren vara lång som man drömmer om isfrie fiskevann der ørreten vaker. Men detta är tiden för att förbereda sig till säsongens turer, och många av förberedelserna kan du göra nå.

Internets tid var man beroende av andras rekommendationer i jakten på nya spännande fiskeområden. Nu kan man söka sig fram till massor av nyttig information för PC-en. Men inte alltid är det enkelt att hitta det man leter efter. Det krävs att man vet något om vad man bör söka efter, och hur man gör det. För det finns ofta mycket tillgänglig information, men som ofta är «gjemt» och som man aktivt måste söka och leta efter att hitta.

Det är också genom att nitidig detektivarbeide du kan hitta de små, bortgjemte och uoppdagete ørretperlene som de færreste vet om.

Jag ska genomgå ett exempel på hur jag ska komma fram till ett litet «uppdagat» tjern i Sulitjelmafjella, och vad som väntat mig då jag gick igenom den information jag hade hittat på Internet.

Jag började först med att söka efter intressanta områden som kan sökas på platser för att besöka kartfunktioner på Finn.no.

Jag hade begärt att utforska vatten och tjern i Sulitjelmafjella i Nordland fylke. Jag sökte därför först upp Balvatnet i Saltdal som jag hade hört att var ett fint startpunkt för fisketurer i området.

Øst för detta store vannet och helt inn mot svenskegrensen lå det et godt knippe med tjern som så spännande ut.

Så var det att börja att leta efter potentiella små ørretperler i området. För att börja et sted startade jag med att zooma mig in på det största vannet i det området som hade ett namn. Det stora frågorna var om det var fisken henne?

For å försöke å finne ut av det gjorde jeg et google søk på aktuelt vann som så slik ut: «Stjernevatna + fiske».

Så var det att hitta sökningsresultaten efter användbar information. I detta fall kom det upp mycket lik information. En del var blindspor, men et par var intressant att kolla ut.

Efter lite klikking frem og tilbake hadde jeg en god formening om at vannet huset ørret, men for å få det bekräftat gick jeg inn på nettsiden til Artskart i Artsdatabanken og gjorde et sökning efter aktuelt område (www.artskart.artsdatabanken.no).

Deretter kollat ​​jag om jag kunde få en bekräftelse på om Stjernevatna var och vann som var satt upp med örret-filen. Til min store glede hadde Stjernevatna blitt märkt med en liten prikk, noe som blinkar, og at arten finnes der. Nå hadde jeg fått bekräftat at vannet huset en ørretfil, och det var bara att jag hadde lyst til att ta turen.

Men jag önskar att utforska området vidare, för att vara mest möjliga förberedd, och inte minst för att försöka hitta en namnlös upphandling perle i närheten med en dokumenterad ørretfil. Jag fortsatte därför växelvis å finkjemme kartet på Finn.no efter ørretvann som var satt upp med en ørretfil i artskartet. Fler små tjern så spännande ut och genom att högerklicka på de markerade prikkene på artskartet fick jeg upp detaljert info om det enskilda tjern. Særlig et tjern utmärkande seg der det lå på kanten av en hög åskam.

Men var detta tjernet markert med en prikk? Til enda större glädje kunne jeg se även detta tjernet hade en dokumenterad ørretfil, och nå hadde jeg verkligen fått ferten av noe.

För att få mest och bästa möjliga information om denna tjernet växla mellan kart och flygfotofunktioner på Finn.no. Speciellt genom att använda flygfotofunktioner kan jag verkligen se efter och studera små detaljer som kan gi mig en pekepinn på om detta kan vara ett hem för de större ørretene.

Om du vill ha flera fans samtidigt kan jag enkelt växla mellan aktuella webbsidor på jakt efter matnyttig information.

Både i det här konkreta fallet, och i allmänhet, för att hitta det nivåer och goda förhållanden för örret, är finkjemming av kartets blå steker, som en viss bekkens krumspring och ett gott startpunkt.

Många vann är nämligen inte markert i Artskartet med ørretfiler, men det är således inte sagt att det inte finns ørret der. Det är inte dokumenterat. För att hitta sådana mindre dokumenterade tjern bör du i huvudsak ha som startpunkt för att välja ut ett vatten du vet huser örret, och följa upp- och nedströms detta vannet. Då är det större chans för att träffa blink. För att söka ofta upp längs bekker eller tofflor seg ut av sitt ursprungliga vatten vid hög vannføring. Finner den en putt eller kulp med god mattillgång, skjul, genomströmmande vatten och en djup så det inte är bunnfryser om vintern, kan den ha hittat ett nytt permanent hem. Ser du så en utökad blå prikk eller fläck längs den blå linjen på kartet, om det en kulp, putt eller tjern du bör märka dig. Det behöver inte vara en stor bekken för att en örret lägger av plats på upptäcktsfärd om vannføringen är god nok.

Många tjern och putter som verkar idealiska, men är dock ofta säkert. Speciellt myrtjern och myrputter utan vattengenomströmning kan vara sårbara. Detta förhållande kan du delvis kunne forutse på et detaljerat kart. Høydekurvene vil illustrere vanntilströmningen ved at jo tettere høydekurvene är placerade och jo närmare vannet de, jo brattere er. Följaktligen vill det vara större vattentillströmning innehållande levande och oksygenrikt vatten. I tillägg vill bratte miljö indikere skrenter eller stup som består av stein och/eller fjell. Stein och fjell, beroende av typ, innehåller igen olika mineraler, även kalk, som kan begränsas till och tjerna, nog att den kan bli nivåig för några prikkete beboere.

Ett annat förhållande man bör ha i bakhodet är att många dokument ørretvann är beroende av kultivering genom ørretutsettinger för att kunna ha en levande fil. Men bland ildsjelene som frakter settefisken ut har flera en dröm om ett hemmelig ørretvann, och har fått det till att ha hållit någon ørretindivider tillbaka i posen de har blivit fraktet i och som har blivit satt ut i bortgjemte tjern där fiskene får vara i fred. Det å få en översikt över utsettinger i aktuelt område, för så å besöka namnløse tjern och putter i närheten, kan vara det som ska til.

Ett annat kultiveringstiltak är kalking av vann som i början är säkert til att ørret skulle kunna överleva. Et kalket vann vil också kulper, putter och tjern längre ned i vassdraget kunne nyte godt av, och följalig gi god nok vannkvalitet til at ørret kan överleva. Alltså vill det vara lurt att utforska putter och tjern nedströms och kalket vatten.

Efter en kvälls intensiva detektivarbeid mente jeg at området var såpass kartlagt at jeg kunne finne en tid för att ta turen. Nå var det bara att vänta på sommaren och öppen vatten.

Nesten 6 månader senare står jeg ved Stjernevatna. Jag har utsikt rätt inn till Svenskegrensen som går vid de markante fjelltoppen rätt foran mig.

Spenningen är stor der jeg lägger ut det första kastet. Men både det kastat och ørten andra kast förblir resultatlösa, och tvilen kommer sigende. Den nagende tvilen om att det inte är fisk her alllikevel. Jeg fiskar mig bortetter längs bredden, och da jeg är innerst inne i vannet, och så långt öst och mot Sverige jeg kommer, ser jeg endelig et vak. För en härlig och vänskaplig känsla.

Her er vannet grunnere, och vinden får inte så godt tak. Det ger förhållandet för insektklekkinger, noe en sulten ørret vet å sette pris på. Jag bytter därför ut sluken med en markagnet krok, och snart raser sena ut från snabbspolen orsakat av en ørret som snappet marknadsuggen rätt utanför et sivbelte.

Ørreten håves och det är vackert fisk som har hamnat på land, runt trekvart kilo. Den får snart följa av flera söner i samma storlek. Det är en herlig känsla att nå en höst av den insats jag har lagt ner framför PC-en den kalla och mörka januari månad i månaden.

Neste dag setter jeg kursen mot den lilla och potensielle ørretperlen jeg hade satt mig ut på kartet, och som jeg hadde trua på.

Det var en merkelig känsla och slutligen stå och skue ut över vannet, och faktiskt se att bilden jag skapte i mitt eget hode da jeg surfet rundt på nätet faktiskt stemte ganska godt överens med den verklighet som jag nå skuet utover.

Jag blir snabbt revet ut av sentimental tanker av en verklig vak på höger sida av vannet som orsakar digre vannringer. Nå är det ørretjakt på gänget.

Nede ved vannkanten gir et nytt, men mye mindre vak nära en stor stein på östsiden optimisme. En grell rødfarget sluk hektes innpå slukhempen och kastas i retning vaket, och blir sedan pilket innover. Några meter ute är det en undervannsskrent, något jag fant ut och hade memorert fra flyfotofunktioner på Finn.no. Jag det slutligen närmar sig detta område är det bråstopp. Bunnapp är första tanken, men så börjar snabba bremsen å akselerera nästan skummelt snabbt, och jag skjønner att detta är en fisk av solid kaliber. Fisken drar ned mot dypet och nekter å vara med upp, och det blir en lång tautrekking der sene trekkes inn för så å dras rett ut igjen.

Det tar sin tid, men etter en lang herlig og nervøs fight nærmer fisken seg land och kan endelig trekkes inn over håvkanten og løftes opp. Och för en ørret! Fisken vägde nästan 2,7 kilo och var väldigt bra och hade en fantastisk färgkoloritt. Jag hade hittat och fått det jag hade drömt om flera månader tidigare.

Mentalt utladet, men är så nöjd med att fiska resten av denna dag.

Efter en vecka med flera spännande fiskeupplevelser och ytterligare ørreter på land, var det bara att konstatera att jag hade truffet blink med både område, tidpunkt, vær och fiskeredskap. Alt tacket vara goda förberedelser som startade med en kald vinterkveld foran PC-en.

Söktips:

• En interaktiv kart som finns på till exempel Finn.no och Gulesider.no som start och sök via Google på vatten och fjell som verkar spännande.
• På interaktiv kart får man en god översikt över områden med vatten, bekk- och elveförbindelser, höjdkurver och så vidare.
• Det finns också funktion för flygfoto, var man kan få en översikt över ett vanns djupforhold, terrenget rundt, bekker och elvers beskaffenhet etc., och som kan avslöre egnetheten för ørret till att leva henne, och typiska standplace ørreten foretrekker.
• Artsdatabanken har et artsdatakart. Her kan man söka fram dokument och tillgängliga uppgifter om fiskarter i tusenvis av vatten, tjern, putter och elver i Norge.
• Storfisk. Konsentrer dig om tjern och putter uppströms et vann som huser ørret. Vann øverst i et vassdrag har ofta de största fisken eftersom en annan fisk inte kan slippa sig ned från vann eller bättre upp.
• Sök olika fiskeforum. Ofta finns detaljerade uppgifter om aktuella fjellområden.
• Sök på nätet efter ett vanns namn (till exempel sökorden Langvann+utsettinger). Utsettingslister eller annan information om örretutsettinger eller fiskefiler i området kan dukke upp.
• Gjør et motsvarande sökning, men bruk sökordene Langvann+fil. Dokumenter från aktuelt område eller ett aktuelt referensvann med bestandsundersökningar förutsatt av NINA, NIVA etc. kan dukke upp.
• Skicka henvendelse til lokal fiskeforening i aktuelt område för å efterspørre en översikt över ørretutsettinger.
• Kontrollera alla årsberetninger som aktuell fiskeforening har lagts ut på nätet. Det finns ofta information om fiskekultivering, och gärna information om örretutsettinger och eventuella kalkvatten.
• Några fjellområden som bör utforskas på nätet är: Skarvheimen, Hardangervidda, Reinheimen, Breheimen, Dovrefjell, Sundalsfjella, Vestheia, Tafjordfjella, Saltfjellet, Børgefjell och Sulitjelmafjella.

Gode ​​webbplatser å lete: www.google.no, www.finn.no (kart- och flyfotofunktion), www.gulesider.no (kart- och flyfotofunktion), www.artsdatabanken.no (gå in på artskart för bestandsinformation), www.fjellstyrene.no (information om fjellområden i Norge)

Skitt leting og fiske!