
17. mai feiring med fiskestang
Man må inte gå i tog eller vara nästan möjlig Mette Marit på 17. mai. Vad med att feire dagen der Norge är som vackrast, ute i naturen? Bruk derfor nærmarka til å feire dagen med flagg och fiskestang.

Det var 17. maj och några veckor var allt ändrat. Alt var nå avlyst. I stället satt jag i bilen på en parkeringsplats vid ingången till Nordmarka. Med dagstursekken ferdig paket syklet jeg snart av sted for å komma mig langt inn i marka. Kontrasten var store från året innan med barnetog, korpsmusik, bunadskledde människor och aktiviteter på skolen. Nå var det markas stillhet, tretoppenes sus och hvite tepper med hvitveis som stod för inntrykkene. Fløyelsmyk fuglekvitter erstattet hornmusikken, och ga mig snart en indre ro der jeg sugde til meg klar vårluft på vei innover. Alt i skogen var i ferd med å våkne opp etter en lang lur under snöen.

Etter en snau tid med tråkking är jeg framme vid vannet jeg har satt mig ut. Det pleier å være et godt «vårvann», där ørreten är bitevillig själv midt på dagen. Bjørka har sprunget ut och fått små gröna museer, något som i gamla dagar var ett säkert tecken på att ørreten var i bittet. Och fra mitt ståsted ser det ut som om det stemmer, för ørretene i vannet verkar vara i full gång med vakingen. Gilla nya och helt ferske vak är det som pirrer en våryr fiskar mest.

Nå i starten av säsongen är det däremot att bli lurt til å tro att det är mycket diger fisk kloss vid land, men som visar att vara kvekkende frosker. Men etter å ha fått ristet av meg lite vinterrust går det greitt å skille ørret fra frosk, och jeg kommer etter hvert i siget.
Jag tar det med ro, tar inn alle inntrykk vårskogen avsändare ut, och sitter lånat inntil ei furu och följer med på duppen ute i vannet med ett ögon. Det är inte väldigt länge innan man fokuserar på duppen, för det är nåt på väg bort mot höger. Her är det fisk bortpå. Et par sekunder senare är duppen i ferd med att bli dratt under, och jeg gjør tilslag. Stanga inntar strax böjd form och kampen är i gänget.

Fisken gjør god motstånd, men snart kan årets første nasjonalfisk håves. Ingen svåring, men en grei steikefisk. En perfekt start på dagen.

Et par timer forsvinner kjapt, och jeg har nå fått totalt fire fine ørreter. Jag har lyst till att försöka et nytt vann som ligger på andra sidan av åskammen. Hennes är snittstorleken på örreten högre, och med den goda starten har jag god tro på att det är möjligt att lura en ørret eller to i det vannet också.

Framme är det en och annan snöflekk å se. Et bevis på vintern just har sluppet taket. Mer betryggende är det å se et och annat vak, men det mest iøynefallende ligger längs bredden. Vannoverflaten her är helt gul och dekket av pollen. Gilla pollenbelagte bredder gir örreten mye småmat att finna, och den gula ytan gir skjul och gör att den våger seg helt in mot land på dagtid. Det är därför i allmänhet lurt att avfiska platser på denna tiden.

Snart duver duppen i pollenbelagt vann. Jag tar några få omdreininger på snella och lyft samtidigt stangtuppen lite, slik at marken løftes i vannet. Det är alt som skall til, för brått känner jeg det liksom lugge i sena. Detta är ørret som är bortpå och napper. Jag slår mot haspelbøylen på snabba och lar fisken få dra ut sene, så att den inte märker motstånd. Jag teller till 10, slår ned bøylen, strammer opp och gör tilslag, och det svarar friskt i andre enden. Det här är en större fisk, och snart kan jag betrakte en flott ørret på godt över ett halvt kilo.

Jag gör ett nytt kast ut i det gula vannet, nå med et kast längs land till vänster. Jag gör samma prosedyre med att sveive sakte och samtidigt lyfta marken lite mot bunnen, och då är det napp igjen. En ny flott ørret har latt seg överlista, och kan snart håves och løftes inn på land. Även den här runt en halv kilo tung.
Och nå tar det verkligen av. Genom att förflytta mig runt vannet och systematiskt kasta längs land med ytterliggare feminina ordning på land. En fangst över alla förväntningar, och ett fiskebitt som är långt över normalen på den här tiden av dygnet.

Klokka nærmer seg 18.00, og jeg er i ferd med å sveive inn for siste gang da en vannplog kommer inn fra vänster. Jag är säker på att det är en av de våryre endene på andra sidan som har tatt turen över och större tydlige kjølevannstriper, men ingen och är å se. I stället hugger det brutalt til i stanga. Helt perpleks gjør jeg et instinktivt tilslag. Det verkar som jag är bunnfast, men bunnen rör sig mot höger. Jag har fått en riktig svåring. Typisk nok ender dagen med at krokfestet glipper, og at jeg står forfjamset tillbaka. Så är fisket, man får någon och mister någon. Jag har ingen grund för att deppa, och det är också greit att veta att det finns sådana svåra i vannet. Till helga kommer jag tillbaka, är tanken som jag avslutar en herlig 17. mai feiring och tar fatt på tilbaketuren.
Fisketips
- Vann och tjern har ofta vintern hög vannstand på den här tiden både pågående snösmältning och regnvær, något som flera gånger har gått in längs grunt land där det inte har varit möjligt att uppehålla sig under en, eller i allmänhet året i när det är normalt lägre vannstand. Dessa fisken kan avslöre seg genom bitte små vak, och bli överlistad på platser där man aldrig har fått fisk tidigare.
- Sök efter viker och bredder som är gula och dekket av pollen. Gilla ställena ger skjul på dagtid för ørreten, och i tillägg ligger det mye som ligger i bland detta rasket. Det att presentera en liten marknad genom det gula teppet kan vara mycket effektivt.
- Sök också på grunt vann der siv och vannplanter växer, men som nå ligger under vann. På sådana ställen är det nå mysigt att hitta för en sulten ørret.

Markfiske
Meitemark är satt under ett agn nummer en til vårfiske. Ved duppfiske kan lette dupper med gjennomgående hull fiske godt. Træ på dupp og et søkke med hull i (1-2 gram), och la begge gli fritt på sena. Fest så kroken och trä på to sprellende mark. Mark og søkke ligger trygt under duppen i kastet. La marken synke til bunns, la den ligge lite, sveiv så sakte med stram sene til marken nesten är vid duppen, stopp innsveivingen och la den synke igjen. På det här sättet fiskas alla vattenlag på ett effektivt sätt.

En annan effektiv metod är att frilinefiske marken, alltså bara att använda krok och mark som kastas ut. Detta kan vara mycket effektivt om det är ett nära land.
Sluk och spinner
Vanntemperaturen är fortfarande lav, och det fordrer at redskapet fiskes saktere enn vanlig. Om det i tillägg inte är vaken, bör du fiska djupare. För att ha en tillräckligt stor insveivingshastighet krävs en sluk eller spinner med lätta gånger för att undvika och bunnapp. Sluken bör vara grundläggande flat i formen, och fiskes sakte och rykkvis innover. Skjesluker med ”kalde” blå och gröna färger är goda alternativ, men även utgaver med starka eller fluoriserande färger kan vara det som ska till för att få fisken till att hugge.

En spinner bör ha ett runt blad. Den går högre i vannet med lav hastighet. Fisker du i innos der bekken eller elva drar med jord eller leire som grumser til vannet, bör fluoriserende färgförsök. Det är bättre, och har i tillägg en irriterande effekt. Avfisk området vid först å kasta längs land, så innover mot midten. Varier färger, avfisk vannlagene och husk små spinnstopp.
Fluefiske
Insektlivet är nå i ferd med å våkne, och en fristende flue kan vara god vårmat. Vårfiske med fluestang är gärna nymfefiskets årstid, och en stor nymfe som trekkes rykkvis inn kan vara effektiv. Den store ørretfangeren är Montana nymfa. Med sin store storlek och gulsvarte kropp har den många ørreter på samvittigheten. Prova också andra nymfeimitationer av ögonstikkere som fiskar djupt och sakte. Størrelsen är deras styrke, då en stor och lettfanget nymfe gir mer energi i forhold til mindre mettende munnfuller.

Er det vak å se bör tørrfluene tas frem. Steinfluer, mygg och fjærmygg är exempel på attraktiva godbiter på vårparten. Blant annat kan regnvær på den här tiden gi gode forhold för fjærmyggklekkinger och vakende ørreter. Slikt våt vær medfører också at fjærmygg och klekkende døgnfluer står lenge på vannet, noe som ökar chansen för att en sulten ørret både upptäckter godbiten och rekker å ta den.
Carpe diem, och ha en flott feiring!
